Menu

Spåren i landskapet

Västerbotten är ett stort län med ett varierat landskap som sträcker sig från kust till fjäll. Under alla tider har människan lämnat spår efter sig i landskapet, spår som i dag berättar om vår historia.

Det av människan påverkade landskapet – kulturlandskapet – finns överallt omkring oss. Till och med fjällen som ibland brukar kallas ”vår sista vildmark”, är en del av det samiska kulturlandskapet, bitvis fyllt av lämningar efter människorna som levt där.

Våra omgivningar förändras hela tiden, lämningar omformas eller försvinner och nya kommer till. Det öppna jordbrukslandskapet som de flesta av oss upplever som ett naturligt inslag i omgivningen har till exempel en ganska kort historia i våra trakter.

Man kan dela in det naturgeografiska landskapet i tre delar – kusten, inlandet och fjällen.

Potatisbacken i Ammarnäs är ett tydligt spår av människans bruk av landskapet.

För att skydda och bevara människans olika spår i landskapet finns lagar och skyddsformer. I dag finns möjlighet att bilda Kulturreservat för intressanta områden och företeelser. Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelsen utser Riksintressen för kulturmiljön som är utvalda för att de speglar vår landsändas speciella historia. Landskapskonventionen är en överenskommelse mellan Europarådets medlemmar. Den syftar bland annat till att förbättra skydd, förvaltning och planering av europeiska landskap.

Bronsålderns gravar är oftast monumentala och synliga på långt håll.

Våra Fornlämningar är skyddade enligt Kulturmiljölagen men ibland ger Länsstyrelsen tillstånd att en fornlämning undersöks i samband med exploatering av landskapet. Då skall undersökningen alltid dokumenteras i en rapport.

Förhistoriska boplatser är inte så enkla att upptäcka för ett otränat öga.