Menu

Historiska kartor

Historikerna vet inte med säkerhet när de första kartorna framställdes, men med största sannolikhet skedde det för tusentals år sedan i nuvarande Turkiet och senare i högkulturerna i Mesopotamien och Egypten. När dessa kartor ritades kände ingen till jordens form och storlek.

Kartografi är en konstart, vetenskap och hantverk med kartan som uttrycksform. I många kartor och atlaser är ortnamnen och ett namnregister väsentliga. Gradnät eller annat referensnät gör det möjligt att hänvisa till lägen i kartan. Uppbyggnaden av atlaser och stora kartsystem, t.ex. ett rikstäckande kartverk, innebär även val av kartprojektion, skalor och bladindelning. I Sverige omfattar de allmänna kartorna från Lantmäteriet ca 12 000 kartblad i fem huvudskalor.

Anders Bure, 1571–1646, var kartograf. Bure blev anställd vid det kungliga kansliet 1602 och var fredsunderhandlare i Knäred 1613 och gränskommissarie efter freden i Stolbova 1619–21. Han adlades 1624, blev ”generalmatematikus” (lantmäterichef) 1628, ledamot i en beskickning till Ryssland 1634 och krigsråd 1640. En pionjärinsats inom svensk kartografi är hans kartor Lapponia (1611), som täcker rikets nordliga delar, och Orbis Arctoi nova et accurata delineatio (1626) över hela riket. Han kallas av många för ”den svenska kartografins fader”.

Lantmäteri är verksamhet där man genom olika förfaranden mäter upp och kartlägger landet och svarar för markens indelning i fastigheter, dvs. äganderättsliga enheter. Delningen av marken i fastigheter och dess ägoindelning för jordbruk har lång historisk bakgrund; t.ex. förfogade det romerska samhället över en högt utbildad och specialiserad kår av lantmätare. I Sverige bildades ett lantmäteriväsen 1628.

Det var främst byarnas marker som karterades. Här noterades bland annat markbeskaffenheten och vilket ekonomiskt värde den hade, byggnader och vägar ritades också in. På kartorna kan det även finnas andra uppgifter till exempel om fisket var bra eller dåligt och om det fanns tillräckligt med näver i skogarna. Även andra företeelser med ekonomiskt värde noterades t. ex tjärdalar (tjärudalsgrubbor) på kartan från Medle 1753 och den tröskmaskin “Trösk Machin” som är avbildad på kartan över Nordmalings prästbord från 1762. På kartan över Ön och Teg från 1783 finns det en hälsobrunn på Ön.

Här presenteras endast ett litet urval av äldre kartor från Lantmäteriet. Om du vill se fler kartor eller kanske beställa en karta för eget bruk kan du vända dig till Lantmäteriets hemsida för historiska kartor.

Västerbottens kustområde från ca 1600

Umeå med omnejd 1693

Holmön 1729

Länsresidenset 1735

Vägkarta över Västerbotten 1737

Lillarmsjö 1747

Medle 1753

Prästbordet Nordmaling 1762

Ön och Teg 1783

Umeå lappmark 1810