Menu

Samiska kulturlandskap

Lämningar efter samisk verksamhet finns i hela Västerbottens län, från fjäll till kust. De flesta samiska lämningarna finns i fjälltrakterna.
Det samiska kulturlandskapet utgörs dels av fysiska spår som härdar, kåtatomter, och källargropar, dels av ett andligt landskap av minnen, myter, händelser och traditioner knutna till landskapet. Hit hör också naturformationer med särskilda egenskaper.

Rösning på det heliga fjället Atoklimpen.

Precis som i andra delar av kulturlandskapet varierar de samiska lämningarna i ålder och innehåll. Många har anknytning till renskötseln men det finns även spår som berättar om jakt, fiske, jordbruk, kyrkstadsliv med mera. Det går också att urskilja olika årsringar i landskapet, från förhistorisk tid tills i dag. I länet finns ett flertal samiska besöksmål.

Samernas gamla boplatser kallas för visten. Många samiska lämningar finner vi på eller i anslutning till gamla visteplatser och längs flyttlederna. Flyttlederna gick mellan de olika betesmarkerna i nordvästlig – sydöstlig riktning genom länet. Vi skiljer på sommarbetesland, höst- och vårbetesland och vinterbetesland. De samiska ortnamnen beskriver ofta naturgeografiska förhållanden eller vilket näringsvärde ett område har.
Samiska lämningstyper

I Sverige fanns ursprungligen två typer av renar, fjällrenar och skogsrenar. När människorna började tämja renarna utvecklades följaktligen två typer av renskötsel: fjällrenskötsel och skogsrenskötsel. Detta har påverkat samernas liv så att det går att urskilja två varianter av samisk kultur; skogssamisk och fjällsamisk. Skillnaden består i att de samer som inte flyttar med sina renar upp till fjällen under sommaren kallar skogssamer. Fjällsamernas levnadssätt är anpassat till fjällrenarnas betesbehov där de långa flyttningarna mellan fjäll och skogsland är kännetecknande. För skogssamernas renar är det däremot helt naturligt att stanna kvar nere i skogslandet.
Karta med samiska lämningar

Uppdelningen i nordsamer och sydsamer har sin bakgrund i språkliga skillnader men även kulturella. Förenklat kan de kulturella skillnaderna beskrivas så att den nordsamiska kulturen är präglad av naturförutsättningarna i de områden som ansluter till den arktiska regionen med trädlösa fjällområden samt havskusterna i norr. Den sydsamiska kulturen har sina rötter inom barrskogsområdet och de sydliga fjällen med mera varierade försörjningsmöjligheter. Renarna vallades intensivt och samlades på renvallen för mjölkning varje dag sommar och höst. Nordsamerna hade i alla tider flyttat till Norge under sommaren för att utnyttja renbetet där. I början av 1900-talet inskränktes denna möjlighet vilket ledde till tvångsförflyttning av nordsamer från bl a Karesuando till Västerbotten.

I Västerbottens län finns visten efter skogssamer och fjällsamer, efter nordsamer och sydsamer. Lämningarna efter de olika grupperna skiljer sig något åt.
Läs mer om fjällsamiskt respektive skogssamiskt.