Menu

Samiska ortnamn

De samiska ortnamnen dominerar i fjällkedjan från Treriksröset och ner till norra Jämtland. Inom området finns stora variationer i uttal, böjning och ordförråd. De äldsta samiska ortnamnen kan på språkliga grunder dateras till mitten av det första årtusendet e.Kr.
Ortnamn är ofta beskrivande och berättar ibland ett områdes historia. Samiska ortnamn kan till exempel beskriva naturgeografiska förhållanden eller vilket näringsvärde ett område har ifråga om fiske, jakt, renskötsel med mera.

Ortnamn med -finn och lapp

Ortnamn med finn har ibland felaktigt sammankopplats med en finsk befolkning. Den ursprungliga betydelsen av finn(e) anses vara kringströvande jägare och fiskare. I Norr- och Västerbottens kustområde, från Kalix i norr till Umeå i söder, finns drygt 200 ortnamn där finn ingår.
Ortnamn där lapp ingår omtalas redan på 1200-talet i Orkneyingasagan. Där står att läsa om män som bor i ett område bortom Finnmark. I Norr- och Västerbottens kustområde finns drygt 800 ortnamn där lapp ingår. De flesta i gränsområdet mellan kust och inland.
I norska källor från 1600- och 1700-tal förekommer lapp och finn som beteckning för samer, ibland även i samma ord Lappefinner.
I en nyligen genomförd studie har de olika beteckningarna lapp och finn bland annat tolkats vara ett uttryck för olika näringar. Lappar skulle då huvudsakligen ägna sig åt renskötsel medan finnar hade en ekonomi baserad på jakt, fångst och fiske.

Källa: Bergman, Ingela. 2010. Finnar, lappar, renar och bönder. Om medeltida befolkningsgrupper och näringar avspeglade i ortnamn i Bottenvikens kusttrakter. Arkeologi i Norr 12:167-191. Umeå universitet. Institutionen för Idé och samhällsstudier.

Läs mer om samiska ortnamn här:
Länk till Sàpmi
Länk till Samiskt språkcentrum