Menu

Vad gör arkeologen?

En arkeolog är en person som studerar människans materiella kultur, alltså lämningar och föremål som människor lämnat efter sig genom historien. I samband med inventeringar och utgrävningar skaffar sig arkeologerna kunskap om vår förhistoria. För att bli arkeolog krävs högskole- eller universitetsutbildning. Arkeologer kan arbeta på museer, länsstyrelser eller som egenföretagare.

Arkeologi förknippas vanligen med människans äldsta historia och det skriftlösa samhället. Medeltiden (ca 1050–1500 e.kr) brukar räknas som den period när händelser började nedtecknas i skrift. Arkeologer kan även studera yngre perioder (ca 1500-tal och framåt), då används utgrävningar för att komplettera den skrivna historien.

Spåren som människan lämnar efter sig kan se olika ut. Vissa lämningar går att se ovan mark t. ex gravrösen eller fångstgropar. Andra lämningar blir synliga först efter att det övre markskiktet tagits bort med hjälp av grävmaskin. Då kan färgningar framträda som skiljer sig från den naturliga marken. Färgningarna kan vara spåren efter exempelvis stolphål, eldstäder och kokgropar. Vid en arkeologisk undersökning kan arkeologerna även hitta trasiga föremål liksom skräp och hushållsavfall.

En eldstad synlig som en svart ring under matjorden

Arkeologerna försöker tolka de olika lämningarna för att kunna förstå hur människorna en gång levde. Till sin hjälp har arkeologerna en rad olika analysmetoder som ständigt utvecklas och förnyas. Detta får till följd att arkeologiskt material aldrig kan anses vara färdigstuderat. Det finns alltid nya frågor att ställa till materialet och nya analysmetoder som kan genomföras.

Arkeologens roll är inte bara att undersöka och dokumentera lämningar. Arkeologerna arbetar även med att förmedla kunskapen om de människor som fanns här långt före oss. Att berätta om forntida människor och sprida kunskapen om allas vårt kulturarv är en mycket viktig arbetsuppgift för arkeologerna.

Skolklass i Lövånger besöker utgrävning

Majoriteten av alla underökningar i Sverige beror på exploateringar av olika slag. Nya vägar, järnvägar och bostadsområden kräver ibland att området undersöks av arkeologer. I Sverige är det länsstyrelserna som beslutar om det behöver göras en arkeologisk utgrävning. Beslutet sker med stöd i kulturmiljölagen, som förbjuder att en fornlämning rubbas eller förstörs utan tillstånd.

Utredning inför ringleden Västra Länken, Umeå