BENGÖMMA
Bengömmor finns framför allt i det samiska kulturlandskapet. De består av en samling djurben som placerats på en skyddad plats, ofta i en skreva eller under en sten.
Bengömmor hittas ofta på eller i närheten av visten. Enligt samerna själva samlade man ihop benresterna efter måltiden för att inte hundarna skulle äta upp dem och sätta i halsen. Det är också möjligt att en äldre religiös föreställning ligger bakom – kanske en förhoppning om att djuret skulle återuppstå.
Den äldsta bengömman i länet som man känner till kommer från Spaunakullen i Bielite, Vilhelmina kommun. Ben från gömman har daterats till vikingatid, det vill säga perioden 800-1050 e Kr.
BJÖRNGRAV
I fjällregionen har man hittat björngravar under klippblock, i skrevor och i grottor. I skogsregionen begravde man björnarna i rösade gravar. Björnens alla ben har noggrant insamlats och begravts under ceremoniella former. Benen ligger hela eller märgkluvna och man har eftersträvat att lägga benen i anatomisk ordning för att björnen skulle kunna återuppstå.
Hittills har ett 15-tal björngravar hittats i inlandet, alla inom sydsamiskt område. Inom norrländskt område finns dateringar som visar att seden förekom från vikingatid och framåt.
FÖRVARINGSANLÄGGNING
Rubriken omfattar oftast källargropar från historisk tid i anslutning till samiska visten. I groparna har till exempel livsmedel och redskap förvarats. I Västerbottens inland har hittills närmare 500 gropar registrerats.
HORNSAMLING
Hornsamlingar förekommer i det samiska kulturlandskapet och ligger ofta i anslutning till visten. Det är främst renhorn som samlats i högar. Samlingarna kan vara av betydande storlek.
HÄRD
Härdar eller eldstäder är ofta den enda synliga resten av en samisk tält- eller timmerkåta – de kan ha olika former och avgränsas oftast av stenar.
KÅTA
En kåta är en traditionell samisk fast eller flyttbar bostad, byggd av trä och/eller näver och torv över en rund eller oval golvyta med centralt placerad eldstad och rököppning.
Spåren efter en kåta är oftast mycket diskreta, en mindre jordvall eller en stenring efter en tältkåta kan vara de enda rester som är kvar. Ibland finns bara en härd som visar var kåtan har varit placerad.
OFFERPLATS
Offerplatser inom vårt län tillhör den samiska religionen. De kan ligga i anslutning till heliga fjäll, sjöar, vid stenblock, i klippor eller grottor. Man offrade till exempel renar, ben-, horn- och metallföremål i hopp om välstånd, jakt- och fiskelycka.
En fyndrik offerplats har undersökts vid Mörtträsket i Lycksele. Där påträffades 259 metallföremål, smycken, prydnadsföremål och ett mynt. Offerplatsen har daterats till perioden 1000–1350.
På en udde i Vindelgransele vid Vindelälven i Lycksele kommun upptäcktes en offerplats i samband med odling. Platsen utsattes för plundring, men flera av föremålen kunde trots allt tillvaratas vid en undersökning 1941. Föremålen dateras till ca 900 – 1300 e.Kr.
RENGÄRDE
Ett rengärde är en rund eller närmast rund, inhägnad hage. Den används för skiljning, mjölkning, kalvmärkning eller slakt inom renskötseln.
RENVALL
Renvallen är en yta med tydlig påverkan av renskötsel.
RÖSNING
Rösningar består av en eller flera kantställda eller upplagda stenar. De kan ha fungerat som riktmärken, markeringar för gömmor, gravplatser eller heliga platser. Förekommer vanligen i samiska miljöer.
STALOTOMTER
Samisk byggnadslämning i fjällmiljö, kan bestå av lämningarna efter stora runda eller ovala hyddkonstruktioner. Golvytan är (till skillnad från kåtan) försänkt och omges av en låg, uppbyggd jordvall, i mitten finns en stensatt härd. Det är numera klarlagt att många stalotomter tillkom under vikingatiden.
VISTE
Samernas gamla boplatser kallas för visten. De ligger på väl valda platser intill bra vatten. I kåtornas närhet finns till exempel förvaringsgropar, förrådsbodar, torkställningar, bengömmor och hornsamlingar. Renvallen, där man samlade renarna för mjölkning och slakt låg också nära vistet.
Koppsele lappvall i Hemnäs, Malå kommun var huvudviste för samerna inom Koppselelandet. Ett kilometerlångt bevattningsdike från 1800-talet löper i en halvcirkel runt lappvallen. Vistet blev öde omkring sekelskiftet då samerna flyttade nedströms Malån.