Menu

Samiska besöksmål

Samiska kulturmiljöer finns spridda över hela länet.
En del är små och anspråkslösa andra är unika och magnifika.
Alla har de en historia att berätta.
Besök en äkta samisk kulturmiljö! Välj mellan lättillgängliga, skyltade platser eller de som ligger en bra bit från bilvägar och andra kommunikationer.
Karta med samiska besöksmål

AMMARNÄS

I fjällen runt Ammarnäs har de båda samebyarna Ran och Gran haft sina sommarbetesland i många hundra år. Vid Ammarnäs finns ett antal höst- och vårvisten, till exempel Bierganes, där det finns ett renslakteri.
Det samiska namnet på sjön och platsen var Gávtjávrrie, vilket betyder skålsjön. År 1756 ändrades namnet på sjön till Gautsträsk och den första fasta bebyggelsen fick namnet Övre Gautsträsk.
De första nybyggarna, Nils och Magdalena Johansson, kom till Ammarnäs 1826. De slog sig ner på näset mellan Vindelåns och Tjulåns utlopp i sjön.
Det första kapellet i Ammarnäs invigdes 1858 men ersattes 1912 när den nuvarande kyrkan uppfördes. Vid kyrkan ligger den samiska kyrkstaden med ett femtontal stolpbodar. Dessa är ännu i bruk vissa kyrkhelger sommartid.
Strax nordost om kyrkan ligger “Potatisbacken” en kulle vars sydsluttning särskilt väl lämpat sig för odling. Här ligger ännu bybornas potatisland samlade. Landskapsbilden domineras än i dag av slåtterängarnas hässjor och lador. Deltalandets naturliga ängsmarker togs i bruk för slåtter på 1820-talet, när de första nybyggarna slog sig ner här.

Kyrkstaden i Ammarnäs.

HITTA HIT
Ammarnäs är slutstation på väg 363 som börjar i Umeå och följer Vindelälven mot fjällen.

ATOKLIMPEN

Vid Atoklimpen i Storumans kommun finns ett kulturreservat som bildats för att skydda och informera om den samiska kulturen. Ato betyder enligt traditionen “den där”. Fjället är alltså så heligt att det inte nämns vid namn.
Här finns framför allt lämningar efter den sydsamiska renskötarkulturen men det finns även spår efter de på 1930-talet inflyttade nordsamiska familjerna. De senare bedrev en mer storskalig renskötsel än sydsamerna.
Spåren efter det renskötande nomadsamhället utgörs av visteplatser med härdar, kåtatomter, förvaringsanläggningar, bengömmor, rester efter renhagar och renvallar. I området finns även stalotomter, olika typer av rösningar och förhistoriska, samiska gravar. I början av 2000-talet återfördes lämningarna från Soejvengelle – “Skuggmannen” till sin grav. Benen hade insamlats på 1950-talet av Nordiska museet.
Förutom de fysiska lämningarna finns även ett andligt landskap där det heliga fjället Atoklimpen står i centrum. I detta andliga landskap har minnen, myter, religion och traditioner utvecklats i samspel med naturen.

Atoklimpen i kvällssol.

HITTA HIT
Följ Blå vägen (E12) och tag västerut i Västansjö, nordväst om Tärnaby. Fortsätt mot Norge och Hattfjelldal. Skyltat efter Joesjö.

FATMOMAKKE

I Fatmomakke, Vilhelmina kommun byggdes den första kyrkan för samerna redan på 1700-talet. När nybyggarna kom till trakten på 1800-talet, blev platsen en naturlig mötesplats för samer och nybyggare. En större kyrka byggdes och en kyrkstad med kåtor och timrade stugor växte upp.
Till Fatmomakke kom besökare från Dorotea i söder till Tärna i Norr. Idag finns närmare 80 kåtor och 20 timrade kyrkstugor och vid midsommarfirandet används alla.
Tidigare var de viktigaste kyrkhelgerna vårhelgen, i början av juli, samt hösthelgen, i början av september. Vid kyrkhelgerna träffade man även landsfiskalen och lapptillsyningsmannen och i bland hade någon handlare från Saxnäs tagit med sig varor till försäljning,
Kyrkstaden är Kulturreservat. Under 2010 har bygget av en ny visningskåta påbörjats.

Kåtor i Fatmomakke

Några av stugorna i Fatmomakke

HITTA HIT
Kör nordväst från Vilhelmina mot Stalon/Saxnäs/Klimpfjäll. Passera Saxnäs och kör över bron. Skyltat efter bron i Stornäs.

GAMMLIA UMEÅ

Under de senaste åren har tre visten uppförts på friluftsmuseet Gammlia, Västerbottens museum i Umeå. Det har skett inom EU-projektet “De nordliga kulturtraditionerna”.
Först ut var det skogssamiska vistet som påbörjades 2008. Förebilden till det här vistet finns i Koppsele, vid Malån utanför Malå samhälle i norra Västerbotten.

Skogssamisk kåta

Ett sydsamiskt viste byggdes 2009. Förebilden finns nordväst om sjön Vuakere i Vilhelmina kommun. Där bodde fjällsamen Sigvard Klemetsson fram till sin död i oktober 2009. Voukarn som Klemetsson kallade sitt viste anlades på 1800-talet av Jon Pålsson. Därefter har vistet bebotts av släktingar till Sigvard Klemetsson. Vistet innehåller fyra ursprungiga byggnader: Torvkåta, gåsfotsbod, förrådsställning och getkåta.

Sydsamiskt viste med kåta och bod

Under 2010 byggdes ett nordsamiskt viste. Förebilden är ett höst- och vårviste i Gausjosjö i Storumans kommun. Vistet vid Gausjosjö är familjen Ommas första viste i Västerbotten. Här slog man sig ner omkring år 1930, i och med flyttningen från Karesuando.

GAMMPLATSEN LYCKSELE

Området som idag kallas Gammplatsen i Lycksele kommun har varit ett vinterviste för samer under lång tid och blev en samlingsplats för samer och handelsmän (birkarar) under senare delen av 1500-talet. Här uppfördes den första kyrkan 1607 och kring marknadsplatsen uppförde bönder och samer enkla stugor och kåtor.
Platsen var öde förutom vid marknaderna som hölls två gånger om året. År 1736 uppfördes en ny kyrka vars åttkantiga grund fortfarande är synlig.
På det gamla marknadsområdet finns ca 150 grunder efter bodar och kåtor. Området användes som marknadsplats fram till 1799 då marknaden flyttades till nuvarande Lycksele.
Vid arkeologiska undersökningar av hus- och kåtagrunder har man hittat importföremål som glas, kinesiskt porslin och sidentyger såväl som vardagsföremål som keramik, ben- och hornföremål, knivar och mynt.
Under senare år har samiska kåtor och förvaringsbyggnader uppförts på Gammplatsen.

Torvkåta på Gammplatsen, Lycksele kommun.

HITTA HIT
Gammplatsen ligger på norra sidan av E12:an i Lyckseles norra del. Skyltat från E12:an.

GAUSJOSJÖ

En följd av unionsupplösningen med Norge 1905 var att renbetesområden i Norge som sedan urminnes tider varit Norrbottensamernas sommarbetesland stängdes.
Länsstyrelsen beslöt då att ett antal renägare skulle flytta till samebyar längre söderut. Renägarna ställdes inför ett ultimatum; flytta eller stanna kvar och slakta en stor del av renhjorden.
Man flyttade främst inom Norrbottens län, men 1932 kom några nordsamiska familjer till Umbyn. Gausjosjö är ett vår- och höstviste som använts ända fram till 1960-talet. Vistet tillhör flera familjer inom Umbyns sameby – samtliga tvångsförflyttade.
Till de nordsamiska vistena hörde fler byggnader än vad som var vanligt i det sydsamiska området.
Här kan Du se exempel på nordsamiska kåtor. Den ena kåtan uppfördes 1936 med bågstänger som stomme och med kåtavirke av rundbjörk och halvklovar. Täckningen är näver och torv. Den nordsamiska kåtan är rymligare upptill, dess yttre form är mer rundad än den sydsamiska. Torvstyckena är staplade horisontellt i stället för lagda plant mot näverytan. Den nyare kåtan är byggd 1957.

Torvkåta med fönster i Gausjosjö, Storumans kommun.

HITTA HIT
Kör ca 5,5 mil från Tärnaby och norrut längs E12:an till Strimasund. Skylt och parkering vid vägen. Därefter vandringsled ca 2,5 km till vistet i Gausjosjö.

JILLESNÅLE KAPELLPLATS

Det första kapellet i Jillesnåle uppfördes vid miten av 1700-talet och var den första kyrkliga platsen norr om Sorsele. Ett nytt kapell byggdes 1796 – 1798. När Ammarnäs kyrka byggdes 1858 flyttade den kyrkliga verksamheten dit och kapellet i Jillesnåle auktionerades bort. 1938 skänktes byggnaden tillbaka till församlingen och den återuppfördes på sin gamla plats.
På kapellplatsen finns även en prästkammare, en samlingssal, en njalla (förrådsbod) samt två torvkåtor och ett härbre. Under sommaren hålls fortfarande gudstjänster i kapellet.

Kapellet på Jillesnåle kapellplats i Sorsele kommun.

HITTA HIT
Tag väg 363 från Sorsele mot Ammarnäs, efter ca 5 mil är det skyltat mot Jillesnåle kapell. Parkering på vägens södra sida samt gångväg som leder till kapellplatsen.

KOPPSELE

Koppsele i Malå kommun var under 1600-talet huvudviste för skogssamer inom lappskattelandet Gransele (Ruskulus Oiwe). Koppsele var fram till sekelskiftet boplats för renägaren “Villak” och några andra samer.
Sitt namn har det fått av den skogsklädda “Koppen”. Här finns kåtor och bodar men även spår av äldre kåtor i form av härdar. Många skogssamer övergav rennäringen för att bli nybyggare. Här i Koppsele finns husgrunder och lador som visar att man bedrivit jordbruk här. Ett bevattningsdike från 1800-talet, som försåg åkrarna med vatten, syns än idag.

Skogssamisk kåta i Koppsele, Malå kommun.

HITTA HIT
Följ väg 370 västerut från Malå. Passera bron över Malån. Ta av drygt 2 km efter bron (skyltat). Gå ca 3 km längs markerad stig.

REMDALEN

Remdalen i Vilhelmina kommun har fått sitt namn efter de långa åsryggar, så kallade remmar, som sträcker sig genom dalen. Här finns lämningar efter stalotomter och äldre visten med kåtatomter, förvaringsgropar, bengömmor och renvallar.
Stalotomter är rester efter kåtor med nedgrävt bottenplan och ett karaktäristiskt utseende. De brukar dateras till vikingatid, 800 – 1050 e. Kr. Förvaringsgropar fungerar som en jordkällare och anlades för att förvara kött och ost.
I bengömmorna lade man de märgkluvna renbenen efter måltiderna. I området finns även en stuga där Västerbottens siste professionelle vargjägare bodde åren 1934 – 1945.

Stalotomterna i Remdalen framträder tydligt på flygfotot.

HITTA HIT
Kör från Klimpfjäll mot Stekkenjokk. Efter ca 17 km är en vandringsled på vägens norra sida, troligen skyltat mot Tjåkkele-stugorna. Följ vandringsleden till Tjåkkele-stugorna ca 7,5 km. Fortsätt längs den nordvästra vandringsleden, ca 8,2 km. Ta inte av mot dagens moderna viste, utan fortsätt mot N ca 1 km.

STORVIKEN

Storvikens viste i Dorotea kommun har inte alltid legat på just den här platsen. Äldre kåtatomter finns nordost om det nuvarande vistet. 1926 flyttades kåtorna något hundratal meter till nuvarande plats på grund av brist på ved.
De gamla kåtaplatserna är svåra att se idag men Du kan fortfarande se de öppna renvallarna där toltan växer hög. I Borgafjällen driver Vilhelmina södra sameby renskötsel. Västerbotten tillhör det sydsamiska området och i äldre tider drev man en intensiv renskötsel där renarna vallades och mjölkades dagligen under vår och höst. Här i Borgafjällen mjölkade man renarna regelbundet ända fram till 1920-talet.
Till ett välordnat sydsamiskt viste hörde i äldre tider många olika byggnader. Där fanns förutom kåtorna en renvall eller ett rengärde samt ett stort antal förrådsställningar, bodar och källare.
Här i Storviken finns idag en kåta och tre bodar som rustats upp under senare år.

Bod på Storviken viste.

HITTA HIT
Kör väg 92 till Dorotea och vidare till Borgafjäll. Fortsätt västerut mot Storjola i Jämtland ca 8,3 km. Skyltat mot Storviken på vägens norra sida. Parkering finns på vägens södra sida. Följ vandringsleden ca 700 meter.

SUNDTJÄRN

Vid Sundtjärn i Malå kommun finns ett ovanligt välbevarat timrat rengärde. Malås sameby är länets enda skogssamiska sameby. Skogssamerna låter sina renar beta hela året i skogslandet, under vintern ända ner mot kusten. Under året användes flera fasta visten.
Runt Sundtjärn finns även ett flertal härdar registrerade. Platsen ligger inom lappskattelandet Kidnihaas 1671 och låg inom Släppejaurlandet i början av 1900-talet.

Den timrade rengärdan vid Sundtjärn.

HITTA HIT
Kör till byn Släppträsk mellan Malå samhälle och Vindelgransele. Kör västerut genom byn och förbi Almbo och Grannäs. Följ bäcken NV om Grannäs västerut och fortsätt på Sundtjärns norra sida, ca 1,3 km vandring.

SUTME

På vistet i Sutme i Dorotea kommun har samer bott i åtminstone tvåhundra år. Västerbotten tillhör det sydsamiska området. Sydsamerna bedrev förr en intensiv renskötsel där renarna vallades intensivt och mjölkades dagligen sommar och höst. Sutme har varit släkten Kroiks huvudviste vår och höst. Om vintrarna flyttade de ner mot skogslandet norr om Örnsköldsvik och Ångermanlandskusten.
Till ett välordnat viste hörde många olika byggnader. Där fanns förutom kåtorna en renvall eller ett rengärde samt ett stort antal förrådsställningar, bodar och källare. Bodarna placerades ofta på höga rotben för att göra det svårare för djärv och råttor att komma åt förråden.

Brädkåta i Sutme, Dorotea kommun.

HITTA HIT
Kör väg 92 till Dorotea och vidare till Borgafjäll. Fortsätt västerut mot Storjola ca 13 km. Skyltat mot Sutme på vägens norra sida. Följ vandringsleden norrut ca 1 300 meter.

SVARTSJÖBÄCKSOMRÅDET

Väster om Marsfjällsmassivet i Vilhelmina kommun ligger några av de sista resterna efter de gamla samiska skattelanden. Här finns lämningar som går att knyta till de sista skattelandsinnehavarna. I området finns en sydsamisk byggnadstradition som man finner få motsvarigheter till på annat håll.
Här finns till exempel alla typer av äldre samiska lämningar, från förhistoriska stalotomter, äldre renvallar och visteplatser, permanenta visten med kåtor och bodar, visten med begynnande “odling” och slutligen samiska nybyggen. Många av byggnaderna har vårdats under senare år.

Gåsfotsbod i Svartsjöbäcksområdet.

HITTA HIT
Svartsjöbäcksområdet nås via vandringsleder från Fatmomakke i söder eller norrifrån från Borkasjö. Öster om Svartsjöarna finns renoverade bodar, kåtor samt ca 80 härdar, stalotomter och bengömmor.

SÖDRA BRANDSFJÄLLET

Öster om Södra Brandsfjället i Storumans kommun finns äldre samiska kulturmiljöer med stalotomter, kåtaplatser, förvaringsgropar och renvallar.
Stalotomter är rester efter kåtor med nedgrävt bottenplan. De har ett karaktäristiskt utseende och brukar dateras till vikingatid, 800 – 1050 e. Kr. Förvaringsgropar fungerar som en jordkällare och anlades för att förvara kött och ost.

Stalotomt på Södra Brandsfjället. Jordvallarna och den försänkta golvytan är tydliga.

HITTA HIT
Kör E12 från Hemavan ca 30 km mot Norge. Från Vilasund går en vandringsled norrut. Följ leden ca 2,6 km. Stalotomterna ligger på östra sidan av bäcken, SÖ om vandringsleden.

TJULTRÄSK

Runt Tjulträsken finns flera välbevarade nybyggen som Nuolpen, Matsokudden, Rödingbäck och Rödingvik. Många av dessa nybyggen anlades på äldre samiska visten och jordbruket bedrevs i kombination med renskötsel, jakt och fiske. På Dåraudden fanns en nomadskola under 1930- 1940-talen. I dag har jordbruket upphört och gårdarna ligger öde.

Vy över Matsokudden i västra delen av Tjulträsket.

HITTA HIT
Kör västerut från Ammarnäs mot Tjulträsk till vägens ände. En vandringsled går på sjöns norra sida.