Kusten, inlandet och fjällen
Västerbotten är ett stort län med ett varierat landskap som sträcker sig från kust till fjäll.
Kusten
Västerbottens kust är tydligt präglad av landhöjningen. Det som en gång låg vid stranden har i dag hamnat en bra bit från vattnet. Vid kusten finns lämningar efter fiske, säljakt och sjöfart.
Här finns den bästa odlingsmarken och därmed också våra äldsta och mest tydliga jordbruksmiljöer. Det är ladornas och rundlogarnas landskap. Fyrar, hamnar och lastageplatser vittnar om att bästa sättet att resa och transportera varor länge var med båt. Längs kusten ringlade också Västerbottens första riktiga väg, Kustlandsvägen. Delar av denna finns fortfarande kvar. Vid kusten ligger två av länets tre städer, flera tätorter och många industrier.
Ett kummel är ett slags sjömärke, på Stora Fjäderägg.
En av länets många tomtningar, lämningar efter enkla bostäder som användes vid fiske och säljakt under järnålder och medeltid.
Inlandet
Inlandets kuperade terräng består till stor del av skog och myrmark. Genom landskapet från nordväst till sydöst rinner våra fyra stora älvar; Skellefte-, Vindel-, Ume- och Ångermanälven. Längs älvdalarna har människor i alla tider rört sig och ofta även valt att bosätta sig.
Här finner vi många av stenåldersmänniskornas boplatser. Fångstgropar från olika tider, berättar om hur viktig älgjakten alltid varit. Längs älvdalarna finns också lämningar efter jordbruk och efter generationer av skogsbrukare. I dag när den uppodlade marken hela tiden minskar, påminner oss de igenväxande myrodlingarna om ett nästan obegripligt slit, men samtidigt om en okuvlig framtidstro.
Båtdrag vid Trollforsen i Gargån, Sorsele kommun. Flottningslämningarna berättar om en tid då skogen var en inkomstkälla för många människor i Västerbottens inland.
Fjällen
I fjällen är naturen storslagen och kulturlandskapet inte alltid så påtagligt och lätt att upptäcka. Här är mycket bevarat och det finns lämningar från alla tider. De äldsta är från stenålder, andra från järnålder och medeltid. Många är samiska som härdar, visteplatser och renvallar.
Här finns spår efter både sydsamer och nordsamer. I början av 2000-talet genomfördes en satsning på upprustning av samiska byggnader i fjällen. Delar av landskapet är präglat av nybyggarepoken med lador av björktimmer och gammal slåttermark på vad som idag uppfattas som mer eller mindre omöjliga platser. Nya inslag i landskapet är sportanläggningar, vindkraftverk och fritidsstugor.
Utsikt från vistet Storviken mot Borgahällan, Dorotea kommun
Renoverad kåta vid Klitvallen, Vilhelmina kommun
Ladlandskap i Kittelfjäll, Vilhelmina kommun