Menu

Vad är arkeologi?

Arkeologi handlar om att studera människan och samhället i ett mycket långt tidsperspektiv – från stenålder till modern tid. Spåren som människorna lämnat efter sig i form av forn- och kulturlämningar är en viktig del av vårt gemensamma kulturarv.

Den svenska fornminneslagen är den äldsta i världen och tillkom redan år 1666. Dåtidens kungar ville bevisa att Sverige hade varit ett framstående land under väldigt lång tid. Därför uppmanades landets kyrkoherdar att notera lämningar från forna tider i hembygden. Kyrkoherdarnas arbete lade grunden till den kunskap som finns idag om Sveriges fornlämningar.

Genom århundradena har människor hittat förhistoriska föremål i jorden i samband med plöjning. Många av fynden lämnades in till museerna och efterhand kunde arkeologerna se tidsmässiga samband mellan de olika föremålen. Utifrån fynden gjordes en indelning av förhistorien i Stenålder, Bronsålder och Järnålder. Indelningen avspeglade delvis vilka material som användes vid föremålstillverkning under de olika tidsperioderna.

Kring år 1960 hade dateringsmetoden med kol 14 (C14) blivit vanlig. Tidigare hade fornlämningar exempelvis daterats utifrån olika föremålstyper, men genom den nya dateringsmetoden kunde arkeologerna få en bättre och säkrare datering av lämningarna. Kol 14-metoden används idag tillsammans med en rad andra naturvetenskapliga metoder, för att försöka ge svar på hur förhistoriens människor en gång levde.

Dagens arkeologi är en del av samhällsplaneringen. I samband med exploateringar och byggprojekt genomförs årligen ett flertal arkeologiska utredningar och undersökningar i Västerbotten. Varje undersökning bidrar till en förbättrad kunskap om länets förhistoria.

Mikael Jakobsson, Skogsmuseet undersöker en samisk härd vid Furuvik, Lycksele