Spår från 10000 år Västerbottens län sett från sidan

Skriv ett sökord för att påbörja din sökning.

Startsida » Spåren i landskapet » Samiska kulturlandskap » Fjällsamiskt

Fjällsamiskt

Det är framförallt fjällsamernas höst- och vårvisten som lämnat spår efter sig. Vi finner dem ofta i björkskogen. De brukar ligga på torr mark vid någon bäck eller kallkälla där det finns gott om ved, nära renarnas betesmark.

De vanligaste lämningarna på ett gammalt viste brukar vara härdar, kåtatomter, källargropar och bengömmor. Det kan också finnas rester efter torkställningar och/eller bodar. Ibland finns lämningar efter rengärden. Ytan där renarna samlats syns ofta som en öppen, frodig yta. Runt och mellan visteområdena finns rösningar och inhuggna märken i träd, så kallade bleckningar. De utgör markeringar för stigar och leder.

Under högsommaren och vintern användes vanligtvis tältkåta.
De enda synliga spåren efter dessa är härdstenarna.

samisk härd
En härd är oftast det enda som blir kvar där en tältkåta har stått.

Bod på Sotsbäckens viste vid Överuman.
Bod på Sotsbäckens viste vid Överuman, Storumans kommun.

Torvkåta på Gasjosjö sameviste vid Överuman.
Kåta på det nordsamiska vistet Gausjosjö, Storumans kommun.

Gammal, omkullfallen torkställning på ett viste i närheten av Ammarnäs.
Gammal, omkullfallen torkställning på ett viste i närheten av Ammarnäs, Sorsele kommun.

Skuggmannens hällgrav
Vid Risbäcken i Tärnafjällen, Storumans kommun ligger en mytomspunnen grav. Här ska Soejvengeelle= Skuggmannen ligga begravd. Enligt samisk tradition kan den döde visa sig som en skugga. Graven är daterad till 1400-talet.