Spår från 10000 år Västerbottens län sett från sidan

Skriv ett sökord för att påbörja din sökning.

Startsida » Spåren i landskapet » Samiska kulturlandskap

Samiska kulturlandskap

Lämningar efter samisk verksamhet finns i hela Västerbottens län, från fjäll till kust. De flesta samiska lämningarna finns i fjälltrakterna.

Det samiska kulturlandskapet utgörs dels av fysiska spår som härdar, kåtatomter, och källargropar, dels av ett andligt landskap av minnen, myter, händelser och traditioner knutna till landskapet. Hit hör också naturformationer med särskilda egenskaper.

Rösning på det heliga fjället Atoklimpen.

Rösning på det heliga fjället Atoklimpen.

Samiska ortnamn har också betydelse. De bidrar till förståelse och hjälper betraktaren att läsa landskapet.

Precis som i andra delar av kulturlandskapet varierar de samiska lämningarna i ålder och innehåll. Många har anknytning till renskötseln men det finns även spår som berättar om jakt, fiske, jordbruk, kyrkstadsliv med mera. Det går också att urskilja olika årsringar i landskapet, från förhistorisk tid tills i dag.

Samernas gamla boplatser kallas för visten. I Västerbottens län finns visten efter skogssamer och fjällsamer, efter nordsamer och sydsamer. Lämningarna efter de olika grupperna skiljer sig något åt.

Många samiska lämningar finner vi på eller i anslutning till gamla visteplatser och längs flyttlederna. Flyttlederna gick mellan de olika betesmarkerna i nordvästlig – sydöstlig riktning genom länet. Vi skiljer på sommarbetesland, höst- och vårbetesland och vinterbetesland.

Läs mer om fjällsamiskt respektive skogssamiskt.

Vill du veta mer om samisk kultur? Klicka här!

Mjölkkällare utanför Ammarnäs
Mjölkkällare utanför Ammarnäs, Sorsele kommun.

Rengärdan i Sundtjärn, Malå.
Rengärdan i Sundtjärn, Malå kommun.

En övergiven kåta.
Övergiven kåta i Svartsjöbäcksdalen, Vilhelmina kommun.

Skogssamisk kåta i Koppsele.
Koppsele skogssamiska viste, Malå kommun.

Samisk bod kallad loupte
En luopte på Gausjosjö sameviste
vid Överuman, Storumans kommun.